Storytime Del 2







 
God Kväll På Dig 
 






 
Hoppas att du mår toppen
Ser ni vad som har hänt här? 
Vad tycker ni? 
 
 
Tänkte inte tråka ut er så mycket i dag utan jag tänkte fortsätta på min storytime, ni kan läsa den förra storytime HÄR
Är du känslig så hämta näsdukar innan du börja läsa, del 2 kommer bli mer hemsk än del 1
Hoppas själv på att kunna skriva klart den och inte hamna i en panikångestattack
 
 
 
Storytime Del 2
 
 
 ........ Jag bad A lugna sig då Milo är rädd, bad honom att lämna platsen.
Då sparkar A upp dörren...........
Jag hade som sagt Milo i famnen, A  kommer in i lägenheten . 
Hinner precis släppa ner Milo innan A står framför mig, han tar ett strypgrep på mig tills jag nästan tappar luften helt. 
Han slår mig med knytnäven i ansiktet så jag trillar ner på golvet, när jag tittar upp står A med Milo i famnen ute i trappan
Jag tar mig upp och ut i trappan då Milo skriker hysteriskt mamma mamma mamma
Jag får inte ta honom då A håller han så hårt, grannen kommer ut men säger inte så mycket och hjälper mig inte. 
Jag skrek som en galen människa, ring polisen ring polisen
Jag ringer min dåvarande kille som är på jobbet, minns inte vem som svarade på hans jobbtelefon men jag grät och sa bara han har tagit mitt barn, han har tagit Milo ifrån mig. 
 
 
Innan polisen kom så vart han hemma, jag var i chock och förstod knappt vad som hade hänt! 
Polisen kommer och lyssna på detta!!!!!
Då jag och A hade gemensam vårdnad så kunde polisen inte göra något alls, socialen kom också - fick ett ultimatum! 
Förlåt nu men ett fucking ultimatum av socialen. 
Kom överrens NU om vart ert barn ska vara annars kommer vi sätta honom i hem tills ni kan komma överrens igen 
Jag gjorde som jag tror att alla föräldrar hade gjort här, jag sa okey låt Milo följa med A men jag ska ha honom imorgon igen! 
Att höra sin son skrika hystersikt efter mig när A går iväg är sjukt jobbigt och jag kan höra de än idag
Jag fick såklart inte hem honom dagen efter, dagarna gick och fick ingen kontakt alls med Milo. Efter 1 vecka så klarade jag inte mer så jag kontaktade en advokat. 
 
 
Jag klarade inte av att sitta hemma utan jag levde då på mitt jobb, ett äldreboende i Landskrona som jag då bodde i. 
Jag bad och bönade om att få jobba över och ta alla extra pass som fanns. 
För att var gång jag var hemma så luktade jag på Milos snuttefilt som han glömde, grät tills min kropp inte orkade mer. 
 
 
Veckorna gick och jag hade fortfarande inte fått prata med med Milo, vänner kollade efter honom som bodde i närheten men ingen såg honom. 
Vet att jag och min dårvarande kille fick ett OK att hälsa på då jag en dag fick kontakt med Milo - detta är då 1,5 månad efter. 
Hans jordgubbsplanta på vår uteplats hade stora jordgubbar så jag tog med mig några då jag visste att han älskar jordgubbar.
Tror att ni själva hör lite här att jag hade en plan, en plan att få hem min son! 
Väl framme i Åstorp kom A ut med Milo, Milo sprang allt han kunde och kramade om mig. 
Jag lät påsen med jordgubbarna ligga kvar i bilen, vi gick till lekplatsen - vi lekte lite sen utbrast jag  Faaaaan nu glömde jag din överraskning i bilen. 
Milo tog mig i handen och så började vi gå mot bilen. 
J som då var min dåvarande kille hade gått lite före till bilen, så när vi var framme så satt han redan där i. 
Jag kännde hur hela jag började skaka då detta försöket inte fick gå fel. 
Jag satte upp Milo på motorhuven, medans jag hjälpte honom med jordgubbarna. 
 
 
De leendet han gav när han åt samtidigt som han höll hård i mig kommer jag aldrig glömma! 
Jag viskade försiktigt i Milos öra: När jag lyfter upp dig så får du inte hålla hårt i mig, okey?! Han nickade samtidigt som han sörplade upp lite saft och dreggel från jordgubbarna 
Jag nickade åt J som satt redo, jag såg att A hade ryggen imot oss. Jag tog upp Milo på höften och sprang då bilen startades
"Slängde" in honom i baksätet samtidigt som jag kastade mig in i passagerarsätet och skrek kööööööööör 
 
 
Rutan va nere på min sida, A sprang och tog sats, han hoppade in i bilen, jag försökte sparka ut honom men de gick inte. J kunde knappt köra då Milo gallskrek och A`s ben vart överallt, A styvpappa körde om oss med sin bil så vi vart tvugna att tvärbromsa då vi annars hade krockat eller hamnat på åkern. 
Jag var i baksätet på något vänster och hade Milo i min famn. Vi båda grät, polisen och socialen kom - min chans va borta! 
Nu vat allt som innan men så mycket värre. 
Jag jobbade över, gick hem och luktade på Milos filt och grät mig till sömns. 
 
 
Min advokat hade hittat en medlare i Kristianstad tror jag det var, vi åkte dit. 
Hon såg rakt igenom A hur mycket han ljög, allt stod i papperna hur hon hade sett och hört. Allt var till min fördel. 
Hur kan man ens göra så här mot sitt barn? 
Hur kan man utsätta sitt barn för detta ? 
Runt 3 månader hade gått, jag var mer än förstörd
Rättegångens dag va här, jag var uppe så tidigt då jag inte kunde sova. 
Hade knappt kunnat äta under denna tiden då min saknad var för extrem efter min son, efter min Milo! 
Dörrarna till rättegångens rum öppnades......... 
 
 
 
Taggar: 2019, Hemmafru, Kidnappning, Mammahjärtat, Mitt barn, Psykisk Ohälsa, September, Storytime, Tisdag, Wifeey;

Kommentarer :

#1: Sandra Bäckman

Så hemskt jobbigt det måste ha varit och är än i dag. Tragiskt att du inte fick hjälp varken då eller nu ❤ Ni är så söta ihop ❤

skriven
#2: Sandra Bäckman

Så hemskt jobbigt det måste ha varit och är än i dag. Tragiskt att du inte fick hjälp varken då eller nu ❤ Ni är så söta ihop ❤

Svar: Ja de e tufft.
De kommer en fortsättning
tusen tack fina du 💜
Wifey

skriven
#3: GoForFit | Anorektisk tjej hittade styrketräningen

Så hemsk berättelse du delar med dig av... :( <3

Svar: Ja och nästa blir lite värre tyvärr
Wifey

skriven
#4: Jennysvardag

Vilken hemsk resa som ni har gått igenom du och M. Det gör så ont och läsa allt som ni har vart tvungna att stå ut med. Du är verkligen en riktig kämpe❤️

Svar: Ja o de blir mer tyvärr
men tusen tack fina du 💜
Wifey

skriven
#5: Emma

Ytterligare en gång sitter jag här med tårar i ögonen. Detta är så otroligt hemskt och som mamma får man riktigt ont i hjärtat av att läsa💕

Svar: Ja de va inte lätt att skriva kan jag säga...
när man hör honom skicka efter mig än idag...
De blir dock inte bättre i nästa fortsättning
Wifey

skriven
#6: Paulina

Godmorgon!
Hämnade papper för blivit så böllig.. men vad hemskt. Tycker det är så hemskt när man inte får hjälp. Asso gråter 😭 du är en sån kämpe!!! ❤️❤️

Svar: Men finaste du då 💜
Du är de
Wifey

skriven
#7: Paulina

Godmorgon! Vet inte om min första kommentar kom fram! Så lägger en till!
Blev verkligen berörd av din del.. började gråta. Blir så ledsen att man inte får hjälp! Blir så ledsen och förbannad! Hoppas det löser sig!! Du är en kämpe! En krigare i mina ögon ❤️

Svar: Men fina du...
De blir värre i nästa tyvärr
men tusen tack fina du 💜💜💜
Wifey

skriven
#8: Amanda

Men fy vad hemskt att det har blivit så här kan förstå att det är jobbigt för dej hoppas värkligen att du får den hjälp som behövs ❤️❤️❤️

Svar: Nej tyvärr fick jag aldrig de o inte nu heller
Wifey

skriven
#9: Pärla

Du har ny design och namn va? Super fint!!
Men usch, får en klump i magen av allt ni gått igenom. Kram<3

Svar: Nej bara namn faktiskt haha
de blir värre i nästa tyvärr

kram
Wifey

skriven
#10: Marie

Hehe så många tokbilder på er, så charmigt =D, härligt då man bjuder på sig själv

Svar: tusen tack
Wifey

skriven
#11: madde

Förstår inte hur man kan göra så mot sitt barn, men du är inte ensam. Gick igenom ett helvete då mina barn var små och önskade att jag hade någon som kunde hjälpa mig. Min dotter står där nu. Som tur är så är min man byråkrat, jag har en helt annan kunskap, soc står helt på hennes sida, men pappan vägrar ändå. Rättegång snart igen.

Svar: man känner sig väldigt ensam faktiskt...
förstår inte varför en del ska använda barnen på fel sätt.
va skönt att soc verkar normala där och hjälper din dotter
så drygt med en massa rättegångar
Wifey

skriven
#12: Kamilla

super härliga bilder på dig och sonen men en sorglig historia att läsa. Hoppas verkligen att allt löser sig bra för er snart

Svar: tusen tack
hoppa de med men de kommer en fortsättning
Wifey

skriven
#13: Hanna Karlsson

Men fy så hemskt! Och vad jobbigt att du inte får någon hjälp från socialen.

Svar: socialen förstör enbart tyvärr
Wifey

skriven
#14: Moa larsson

Jag la märke till namnbytet direkt när jag såg länken in hit.
Vilken historia du delar med dig av. Jag måste ha missat första delen när jag hade bloggpaus, så fick gå tillbaka och läsa den också. Kram!

Svar: va roligt
då blev de mycket läsande för dig
de kommer fortsättning snart

kram
Wifey

skriven
#15: Fröken Rödlök

Vad jobbigt att läsa! Så sorgligt att du inte får hjälp från socialen. jag hoppas det blir bättre.

Svar: De blir värre i nästa storytime.
socialen gör inget för att hjälpa men mycket för att förstöra
Wifey

skriven
#16: Elin

Fruktansvärt hur någon kan behandla en människa så som han gjort mot dig & din son. Förstår verkligen inte hur socialen kan tillåta din son va hos pappan. Usch!

Svar: De kommer mer nästa gång
ja socialen är vad de är
Wifey

skriven
#17: jessica

men fy vad hemskt, så himla upprörande hur du inte fick mer hjälp, och att socialen sa på detta sättet va arg man blir :(

Svar: Ja de e sjukt som samhället fungerar
dock blir de värre i nästa
Wifey

skriven
#18: Yela

Så otroligt hemskt jag är så ledsen att ni fått gå igenom det gör ont i hela hjärtat att läsa❤️ Styrkekramar !

Svar: tusen tack men dr kommer bli värre i nästa tyvärr

Kram
Wifey

skriven
#19: Jenny

Åh, så vidrigt när man har sitt barn som vapen för att såra den andra... Den som blir mest skadad i allt detta är ju sonen.

(((( KRAAAAM ))))

Svar: Ja precis så är de tyvärr

Kram
Wifey

skriven
#20: ★ Orsakullan som blev mamma vid 20, nu specialpedagogstudent ★

Fy så fruktansvärt, kan verkligen inte förstå hur SOC och Polisen inte gjort mera i detta fallet, hur de bara kunnat låta honom vara hos pappan men inte hos dig :(. Och sedan att han dessutom inte längre får bo hos dig. Det är helt sjukt :(

Svar: Ja allt är så sjukt.
De kommer mer i nästa storytime
Wifey

skriven
#21: nouw.com/sannaevelyne

Så tragiskt att man kan utsätta sitt barn för en sådan här sak bara för att skada mamma! Usch alltså 😔😔 så fina bilder

Svar: Ja de e sjukt!!!! Tusen tack
Wifeey

skriven
#22: Amanda

Sitter och blir förbannad på hur man kan bete sig så mot sitt barn. Milo mår ju helt klart bäst hos dig. Tycker det är synd att detta skulle ske. Kram :)

Svar: Ja eller hur... Så fint sagt, kram
Wifeey

skriven
#23: Ullie

åhh va fint jätte fina bilder på er du såg bara lite ledsen ut på en er
usch ja et är ingen rolig historia men ock kanske rätt ofta et händer att det ska behöva va så =/

Svar: Jaså? Vilken då?
Wifeey

skriven
#24: TwinMom.se

Men fy så hemskt att läsa om! Lider så med er!

Svar: Ja o mer kommer tyvärr
Wifeey

skriven
#25: Freja

Vilka härliga bilder på er. <3

Svar: Tack
Wifeey

skriven
#26: Jennifer

Vilket läge, jag kan inte ens föreställa mig :(

Svar: O mer kommer tyvärr
Wifeey

skriven
#27: Michelle

Vågat att dela sin händelse, förstår Dick bara inte hur någon kan vara så elak. Kram på dejb💕

Svar: Ja de e så sjukt o sjukare blir det kram
Wifeey

skriven

Kommentera inlägget här :