Storytime Del 3
Wifeey`s Kamp Om Milo,
Wifeey`s Storytime
/
11 av 17,
17 September,
2019,
Del 3,
Hemmafru,
Inspiration,
Kärlek,
Livet,
Mitt barn,
September,
Storytime,
Wifeey,
min son
/
Permalink /
17
Välkommen In I Värmen
Fina Du
Hoppas att allt är bra med fina dig idag
Här har det varit en ganska jobbig dag men nu mot kvällen är de lite bättre faktiskt
Har mejlat en diakon så hoppas på svar snarast och hoppas såklart på lite hjälp!
Socialen har jag med skrivit till både igår och idag men inga svar alls utan enbart en tid som jag kunde fråga alla frågor på, blir smått tokig
Igår så skrev jag att jag skulle försöka skriva ihop en del till om min son, så att det är tanken idag
Tycker du att texten är lagom lång? eller du vill kunna läsa mer? eller kanske du tycker det är för mycket text åt gången?
Har du missat förra eller båda delarna så gittar du dessa här
Hade knappt kunnat äta under denna tiden då min saknad var för extrem efter min son, efter min Milo!
Dörrarna till rättegångens rum öppnades.........
Minns hur mitt hjärta dunkade, jag och min advokat gick in tillsammans
A satt där redan med sin advokat, domaren, en som skrev på dator/skrivmaskin och sen en till på andra sidan domaren
Minns att medlaren fick vara vittne, men de var jag ganska lugn med då jag gillade henne
När rättegången va över satt hela min familj utanför, tog ett djupt andetag och sa till min dåvarande kille - Imorgon ska vi åka och hämta Milo på dagiset!
Jag grät som bara den av lycka, familjen blev så lycklig och kramades
Dagen var inne för att hämta hem min son, satte på gps och sen körde vi
Efter någon timme när vi var framme så började hjärtat att slå, jag ska verkligen hämta mitt barn efter nästan 3 månader
Den känslan är så svår att beskriva
Väl inne på dagiset så ser jag honom på golvet, håret hade växt så mycket, han var smutsig och hade skosnöre till skärp runt midjan. Hans kläder var för små i längden, han hade tappat vikt - kände knappt igenom honom
Personalen på dagiset pratade inte med mig så ni kan ju själva gissa hur mycket skit A har sagt till dom
Hemma efter att Milo fått äta och bada så lämnade han inte min sida
Innan allt detta hände så hade Milo börjat prata på en hel del och var aldrig tyst
Från det att vi hämtade Milo till ca 5 timmar senare hade han bara låtit mmm mmmm mmmm
Jag tänkte inte så mycket på det då jag var så lycklig av att äntligen få ha min son hemma igen
Tiden då Milo vart hos A så visade det sig att han hade varit inlåst i en källare hela sommaren, inte fått leka med andra barn, A jobbade från 07 och vart hemma runt 19 tiden på kvällen
Ingen hade pratat med Milo under tiden, ingen hade underhållt honom!
Han hade varit på dagis i ca 1.5 vecka innan vi hämtade honom
Milo slutade prata, min son hade blivit stum så han fick en pedagog som skulle hjälpa honom igång med talet igen på sitt eget dagis
Hela detta scenariot hade satt så djupa spår i Milo
Det tog nästan upp mot ett år innan min son var som han vart innan hans pappa kidnappade honom.
I rättegången så hade jag fått ge med mig på att A ska ha Milo varannan vecka, den veckan kom. Milo blev helt hysterisk och kramade sig fast i mig men jag var tvungen att lämna honom då jag annars skulle få betala vite på 1000 kr per gång jag inte lämnade iväg Milo.
Grät hela dagen, grät efter jag ringt för att säga god natt och jag grät mig själv till sömns. Visste inte om jag skulle få se min son igen
Dagen efter runt halv åtta på kvällen ringde det på min dörr, där stod A med Milo
Milo sprang in på sitt rum, enligt A så kunde han inte ha Milo på vardagarna då hans vardag inte gick ihop
Det gjorde mig inget alls och var bara glad för detta beslut som hans pappa tagit
Han skulle nu testa på att ha Milo fredag till söndag istället
Helgen kom och samma visa att Milo blev hysterisk men jag var tvungen att lämna honom
På lördagskvällen satt jag ute och rökade på min altan, helt plötsligt hör jag Milo, så jag ställer mig upp för att jag trodde jag hörde fel då han skulle komma imorgon
Men A kom på att han inte kunde ha Milo under en hel helg för då kunde han inte festa och göra vad han ville
A frågade om han kunde ha Milo en dag i helgen varannan vecka istället för varannan helg
Ingen kunde vara lyckligare än jag
A ringde mig en vecka senare och sa att han skulle åka utomlands och visste inte när han skulle komma tillbaka
Han tyckte de va jobbigt att vara förälder, de va så lätt för honom att bara skita i allt och bara lämna allt.
Innan han åkte så frågade jag om han kunde skriva under på ensam vårdnad men de vägrade han och hjälpa till med kläder och så de ville han inte heller.
Ett tag framöver hörde jag av mig till As mamma, alltså Milos farmor och skrev att hon kunde komma och umgås med Milo och så om hon ville!
Svaret blev: Milo är ett äckel, en äcklig unge som kommer från en slampa som dig
Så på ca 1 månad så förlorade min son hela sin fars sida och sin pappa
A han ringde då och då från utlandet, han lovade och hade sig med Milo i telefon! Lovade julklappar, födelsedagspressenter och så men tror ni det kom några saker?
Det kom aldrig något så efter ca 1 år så sa jag till A att nu får de fan räcka!
Var en pappa, håll de du lovar eller så slutar du att ringa och låter Milo själv höra av sig i framtiden!
Varför gav jag detta ultimatumet? Jo för att Milo blev ledsen och besviken när hans pappa lovade honom saker som aldrig kom. Milo fick utbrott som resulterade i att han slog på mig och var allmänt taskig
Där efter har jag haft problem med Milo.
Så om man spolar fram tiden några år
För ca fyra årsedan så ringde jag min mamma och frågade henne om hjälp då min mormor inte orkade att hjälpa längre.
Självklart sa min mamma som vi kan kalla för S
Detta var i december 2015
Jag behövde avlastning då Milo var väldigt utagerande och väldigt påfrästande Så jag frågade S om en helg i månaden
Kanske låter nu som vi hade en kaossituation men det var de absolut inte. Utbrotten som han fick tog väldigt hårt på mig och därav att jag bad om stöd samt att jag ville att Milo och hans mormor skulle få bygga upp en relation då jag inte träffat S på ett par år
Helgen kom som han skulle vara där, den 17 december - ett datum jag aldrig kommer glömma.
Den 20 december 2015 skulle han komma hem
Klockan gick och där kom aldrig hem någon Milo
Jag ringde och ringde till S mobil men ingen svarade
Klockan började närma sig sju eller åtta så jag ringer igen, hennes mobil är avstängd.......
Detta är de första bilderna jag tog med Milo efter vi hämtat honom på dagiset hos hans pappa
Både bilden över och under
Glöm inte att gilla på hjärtat nedanför
Lämna gärna en kommentar med 💜
𝒦𝓇𝒶𝓂
𝒲𝒾𝒻ℯℯ𝓎👅
Det gör ont i en att läsa hur A behandlade sin egen son fy f´´n man blir arg och sen att milos mormor kallade dig så. Nej tycker synd om dig :) <3